”Femåriga Egon sparkar o slåss, vill varken sätta på sig kläder eller äta upp sin frukost. Fyrtioåttaåriga ensamstående mamman Jennifer torkar svetten ur sin rynkiga panna och bönfaller Egon att vara snäll. Mutar med godis och leksaker, gör allt för att det lilla monstret ska trycka i sig sin prickigakorv-macka och göra sig klar för dagis.”
Fann det här stycket hos Deztiney kan inte annat tycka att det är brijant formulerat. Exakt så känner jag väldigt många gånger – varje dag.
(Fast utan korven då. Korv är precis som skrivregler djävulens påfund – förutom soyakorv då som är guds gåva till vegetarianer utan grundläggande matlagningskunskaper.)
onsdag, juli 16, 2008 kl 6:03 |