Det är ett känslig läge. Det händer så mycket och jag hinner inte med att tänka på allt. Förstå allt. Jag vet inte ens vad allt detta kommer att innebära. Jag har inte fattat alla beslut som jag måste fatta.
För jag vet inte. Jag vet inte vad jag vill.
Allt det här har gjort mig känslig, ömhudad. Det har fått mig att ta in saker på ett nytt sätt. Människors omtanke, deras kärlek och deras vackra ord – om mig. Jag känner mer. Känner mig närmare människor. Törs gå närmare än annars. Det finns just nu inget att förlora på att gå nära.
Jag känner mig bräcklig. Min yta har nötts ner, den är tunn, så tunn. Det är inte mycket som håller emot. Allt går in. In genom tunn och blek vinterhud.
Och jag når fram på ett annat sätt.
Etiketter Svårtolkat, Turbulens, Vackert
onsdag, mars 5, 2008 kl 15:14 |
jag tror att insidan blir starkare av det . när man får såna erafren heter
onsdag, mars 5, 2008 kl 22:39 |
JO. kriser är ju nyttigt och utvecklande, men jag vill må bra nuuuuu!!!!
torsdag, mars 6, 2008 kl 15:20 |
jo jag förstå rdet ! Krammmmmm
fredag, mars 7, 2008 kl 18:29 |
Kan meddela att det börjar arta sig nu. Lovely! Back on track!